Hängning av Sommarutställningen 1938. T.v. intendent Tor Bjurström. Vaktmästarna håller fram målningen Iris av Waldemar Sjölander.
Hängning av Sommarutställningen 1938. T.v. intendent Tor Bjurström. Vaktmästarna håller fram målningen Iris av Waldemar Sjölander

Sedan starten 1923 har det i olika perioder funnits återkommande utställningskoncept eller inbjudna externa aktörer som ställt ut vid ett flertal tillfällen på Göteborgs Konsthall.

Jurybedömda salonger (1923-1994)

Julutställningen 1923 på Göteborgs Konsthall var en jurybedömd samlingsutställning öppen för alla så kallade Göteborgskonstnärer. I Göteborgs konstförenings regi var dessa julsalonger redan innan 1923 en tradition och liknande salongsutställningar genomfördes fram till 1978 med några års undantag. Namnet och perioden för utställningen har varierat men en bit in på 1940-talet etablerades titeln Decemberutställningen.

Decemberutställningen uteblev 1967, vilket även var sista året salongen var i konstföreningens regi. Istället genomfördes samlingsutställningen 8 st i januari 1968. (Flera av konstnärerna som deltog i utställning 8 st kom efteråt att bilda gruppen Björnligan.) 1969 och 1970 kallades salongen för Reflexer, genomfördes på hösten, och var öppen för alla västsvenska konstnärer. I övrigt uteblev Decemberutställningen under flera år då Carl-Erik Hammarén var intendent, men efter hans avgång återupptogs traditionen igen under några år.

Efter 1978 dröjde det 13 år innan denna form av jurybedömd samlingsutställning återuppstod på Göteborgs Konsthall. Mellan 1991-1993 hölls tre utställningar där verken valdes ut av bl a Håkan Wettre och Jonas Gavel. Efter 1994 har inte detta utställningsformat förekommit på Göteborgs Konsthall.

Svensk-Franska konstgalleriet (1927-1950-talet)

Svensk-Franska konstgalleriet i Stockholm grundades 1918 och drevs av gymnastikdirektören Gösta Olson. Detta galleri anordnade ett flertal utställningar, nästan årligen, med svenska och franska konstnärer på Göteborgs Konsthall under 30-, 40- och 50-talet. Svenska konstnärer knutna till galleriet var bl.a Vera Nilsson, Isaac Grünewald, Sven X:et Erixson, Albert Amelin, Ernst Josephson och Bror Hjort.

Sigrid Hjertén ingick i ett flertal av dessa utställningar från 1931 och framåt och 1935 fick hon sitt kritikergenombrott på Göteborgs Konsthall under en utställning tillsammans med Isaac och Ivan Grünewald. Denna utställning slog på sin tid publikrekord för en separatutställning då den under sin fyra veckor långa öppettid besöktes av 3 826 betalande besökare.

Läs mer om Sigrid Hjerténs och bröderna Grünewalds utställning 1935

Färg och Form (1934-1950-talet)

Från mitten av 30-talet fram till 50-talet visades i konsthallen ett 10-tal utställningar med gruppen “Färg och Form”. Denna grupp grundades av Sven X:et Erixson som en utbrytargrupp med konstnärer som tidigare varit knutna till Svensk-Franska konstgalleriet.

Sommarutställningarna (1936-1944)

1936 skrev tidningarna om hur “göteborgarna svälter ut sina konstnärer”. Detta föranledde Göteborgs Konstförening att under ett antal somrar upplåta konsthallen till Göteborgskonstnärer för att genom samlingsutställningar få sålt de egna verken. Som enda hyra krävde föreningen ett av de utställda verken. Att dessa utställningar sammanföll med perioden som Göteborgskonstnären Tor Bjurström var intendent för konsthallen var nog inte heller en slump.

Elevutställningarna (1925 och framåt)

1925 och 1927 genomfördes elev- eller vårutställningarna med elever från Konstskolan Valand på Göteborgs Konsthall. Detta sammanföll med att Valand 1925 flyttade in i lokaler på tomten bakom nuvarande Göteborgs Konsthall – lokaler som idag är rivna och som under jubileumsutställningen 1923 utgjort en del av konsthallen.

Under många år var det sedan tradition att Valands vårutställning hölls inne på skolan och det dröjde ända fram till 1950 innan det återigen presenterades en elevutställning på konsthallen. 1950 var också det år Valand flyttade från lokalerna på baksidan av konstahallen och in i nya lokaler på Dr Saléns gata på Södra Guldheden. Under ledning av Endre Nemes ställde eleverna ut ett antal gånger på 1950-talet. Men redan 1956, året efter att Nemes slutade som huvudlärare, uteblev elevutställningen på konsthallen.

Från 1960 och framåt har sedan Valands elevutställningarna varit årliga händelser på Göteborgs Konsthall (med några få undantag). I ett tidigare skede ställde alla elever ut, medan det senare varit avgångsstudenterna.

Fotoskolan hade en elevutställning på konsthallen 1971, men det var först 1991 som examensstudenterna från Högskolan för fotografi började ställa ut regelbundet. Under en period på 2000-talet var det tradition att magisterstudenterna från Högskolan för fotografi och Valand genomförde var sin examensutställning på Göteborgs Konsthall under vårterminen men i och med sammanslagningen av dessa skolor till Akademi Valand så genomförs numera en gemensam avgångsutställning.

Älsklingstavlan (1997-1999)

Älsklingstavlan var en serie på tre utställningar. Den första utställningen, som hade undertiteln Konsten i hemmet, öppnade 25 januari 1997 och bjöd in allmänheten att lämna in sitt favoritkonstverk från det egna hemmet. 400 personer lämnade in tavlor. Året därpå var det favoritkonstverket från den egna arbetsplatsen och 1999 fick barn mellan sex och tolv år visa upp sina favorittavlor. Utställningarna drog en stor publik, den första så många som 12000, men resulterade även i skarp kritik. Bland annat skrev Kristina Hermansson artikeln “Piffig populism på konsthallen”  i Göteborgs-Posten som i sin tur skapade en långvarig debatt om Göteborgs Konsthalls inriktning och verksamhet.

Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) (2001 och framåt)

GIBCA är Sveriges enda internationella konstbiennal och arrangeras vartannat år med start 2001. Biennalen initierades av Göteborgs kulturnämnd. De tre första biennalerna arrangerades inom ramen för Kulturförvaltningens egen organisation – 2001 och 2003 genom Enheten för Fri konst och Kultur, och 2005 av  Göteborgs Konsthall. År 2006 blev Röda Sten Konsthall huvudman för GIBCA. Göteborgs Konsthall är den enda institution som varit delaktig som utställningsarena under alla biennaler, och utöver Röda Sten Konsthall så har institutioner som Göteborgs konstmuseum, Hasselblad Center, Bohusläns museum, Röhsska museet, Göteborgs stadsmuseum, Stadsbiblioteket, galleri Box, galleri Kaustik, Stora teatern och Bio Capitol deltagit.