Fredrik Norén

Table turning (vitt bord)
Trä, mdf, spackel, lackfärg, metallbeslag, 2009

Cover to cover (halvöppen bok)
Plast, papper, trä, spackel, lackfärg, 2009

Crouch (vit stol)
Trä, mdf, spackel, lackfärg, 2009

Still standing (svart stol)
Trä, mdf, spackel, lackfärg, metallbeslag, 2009

Part shelf (bokhylla)
Trä, lackfärg, böcker, 2009

One and two chairs
Trä, mdf, spackel, lackfärg, metallbeslag, 2009

Fredrik Norén har ett lekfullt förhållningssätt till material och yta. I sina skulpturala verk utgår han ofta från bruksföremål och objekt som vi omger oss med i vår vardag. Med små ingrepp och surrealistiska förskjutningar förändrar han de tidigare välbekanta föremålen till något nytt och främmande. Genom att utnyttja förhandlingsutrymmet mellan form och funktion vill Norén få betraktaren att fundera över ett föremåls givna funktion och identitet. Hur förändras vår uppfattning om ett objekt när dess ursprungliga funktion har omförhandlats, reducerats eller helt tagits bort? När förlorar ett föremål sin identitet och betydelse?

I En oväntad tanke deltar Fredrik Norén med flera skulpturala verk, varav två helt nyproducerade. I Part shelf möter betraktaren en bokhylla som bokstavligt talat skurits rakt av på tvären. Med dess mått, yta och placering på väggen kan man dra paralleller till en målning där böckernas färg, form och syrabeständighet blir komponenter i en målerisk komposition.

Böckerna, som hänger med snittytan ut mot betraktaren, har decimerats till obrukbarhet och innehållet är till följd av denna behandling fullkomligt otillgängligt. Samtidigt väcker verket en stimulerande tanke om hur det skulle vara om vi istället för att lyfta ut böckerna var och en för sig, hade möjlighet att skära en skiva tvärsigenom bokhyllan, som en skiva från en brödlimpa, och på så vis få ett smakprov ur hela den samlade litteraturen.

I skulpturen One and two chairs möter vi en stol som sitter på en annan. Titeln är en vidareutveckling av Josef Kosuths konceptuella verk från 60-talet och belyser, liksom förlagan, inte bara stolens funktion utan också vår perception och vad vi förväntar oss av den. Är stolen som form är så pass välkänd och invand att den kan förändras totalt och fortfarande avläsas som just en stol?  Var i förloppet upphör en stol att vara en stol?

Fredrik Norén  är född 1979 i Lund, och bor och arbetar i Malmö, Sverige