Fragmented Realities

2019.06.07 - 2019.08.18

English version here.

Vi lever idag i en tid som många kan uppleva som kaotisk och omvälvande, med politiska, teknologiska och klimatrelaterade förändringar som lett till allt mer uttalade varsel om en stundande apokalyps, en undergång – en form av upplösning av allt det som vi tidigare tagit för givet.

Samtidigt som det som kan beskrivas som kaos, oordning, och upplösning kan tyckas skrämmande har det också varit grundläggande i vårt sökande efter kunskap, sammanhang och mening. Genom att bryta ner material, system och strukturer – vrida och vända på dem – och potentiellt bygga upp dem på nytt söker vi kunskap om oss själva och vår omvärld.

Det är just här, i rörelsen mellan kaos och ordning, dissonans och harmoni, upplösning och struktur, som vi finner kärnan i sommarens grupputställning Fragmented Realities. Utställningen presenterar fem konstnärliga projekt som på olika sätt; i både poetiska och lågmälda verk, liksom storslaget kaotiska – utforskar de nya verkligheter som träder fram.

Genom abstraktion och olika former av upplösningstillstånd utforskar konstnärerna frågor som berör vår relation till kollektivt och personligt minne, till naturen och samhället, men också till arkitektur, måleri och fotografi.

Samtidigt utmanar verken den vita kuben och relationen mellan betraktare och verk genom att låta sina material tränga sig på och ta både konsthallens väggar och golv i anspråk. För precis just här – i det okontrollerbara och gränsöverskridande finns potentialen för något nytt och oväntat att uppstå.

Deltagande konstnärer: Anastasia Ax, Alina Chaiderov, Serina Erfjord (vars verk visas till och med 6 augusti), Monika Grzymala och Henrik Håkansson.


Konsthallens medarbetare Andréas Hagström har till utställningen skrivit en reflektion om upplösning. Ta gärna del av texten på plats på konsthallen eller läs den här.

 


Fragmented Realities

In the natural sciences, scientists have succeeded in breaking down living systems into their smallest constituents: genes and molecules. The human body has been split into billions of fragments, giving us unique knowledge of life and man. At the same time it’s just a perception of the complex system constituting the whole. To understand how everything is connected we need to see how the big and small interact.

Here, in the oscillation between microcosm and macrocosm, chaos and order, dissonance and harmony, disintegration and structure, we find the core of this summer’s group show, which presents five artists: Anastasia Ax, Alina Chaiderov, Serina Erfjord, Monika Grzymala and Henrik Håkansson. In various ways the artists pose questions around what happens when something is broken down into particles, or examine what happens when matter, structures and systems disintegrate. In installation, video, painting and sculpture, the artists explore the new realities born from the fragmented universe of disintegration.

Serina Erfjord’s work Among Stars is a poetic and tranquil depiction of the photograph’s smallest elements. Here the image is transformed into small particles of light and silver floating weightlessly around in a black space, like a starry sky. Erfjords work is on display June 7th – August 6th.

Anastasia Ax’s work and performance The World As of Yesterday can be regarded as both a creative process and an act of destruction. She uses large bales consisting of thousands of compressed layers of recycled paper. With violent force, Ax breaks up the paper and lets ink flow over the installation. Here she deconstructs the white cube and blackens its walls and symbolic value. The work is a strong and irrevocable comment on our consumer society, and forms an archive of the unwanted.

Monika Grzymala’s work consists of several kilometres of tape. In her works she challenges traditional painting by bursting its frame and creating spatial installations, which remind us of the force of explosions or organic parasites.

Henrik Håkansson’s work The Symptoms of the Universe shows in slow motion a tree exploding into fragments and presented in its physical form in the space. The tree splinters and remnants confront us with a new universe in which the tree’s disintegration allows us to reflect on human beings’ relationship to the various events of life, and the cycle of nature and society.

Alina Chaiderov’s work Untitled (Concrete Kid) is an abstract composition consisting of a grey-painted piece of linoleum and newspaper spreads, with the news overpainted and erased in the same universal grey colour. Some 50 neon yellow tennis balls challenge the symmetrical order through their placement both inside and just outside this framework. Through displacements and movements in sculptural compositions, Chaiderov addresses themes such as matter, memory, time and space.


In relation to this exhibition, Göteborgs Konsthalls Andréas Hagström has written a reflection on disintegration. You will find the text at the reception of konsthallen – and you can also read the text here (Swedish and English versions available).