Michael Stevenson

Michael Stevenson (1964, Nya Zeeland)
Fountain of Prosperity, 2005
Fungerande replika av den hydrauliska analoga datorn The Moniac från 1950-talet
Courtesy Vilma Gold Gallery, London

Liksom ett bokomslag bara antyder en bråkdel av bokens hela historia, är det vi faktiskt ser i Michael Stevensons ofta storslagna installationer, egentligen bara toppen av ett isberg. Stevensons verk kräver att vi fördjupar oss, läser på och följer konstnären i hans undersökande processer. Är vi beredda att ge hans verk denna tid belönas vi rikligt med lager av historier, associationer och spännande sidospår.

Michael Stevenson utgår ofta från händelser eller förlopp i den nära historien. Han letar reda på föremål kopplade till den historia han vill lyfta fram eller skapar noggranna rekonstruktioner. Utifrån omsorgsfulla studier (åter)skapar han intriger och historier som väver samman frågor kring samhälle, ekonomi och politik.

Allt ovan finns i verket Rikedomens källa (The Fountain of Prosperity). Vi ser en rekonstruktion av ekonomen Bill Phillips hydromekaniska dator från 1949, designad för att illustrera komplexa nationalekonomiska flöden. Namnet ”The Moniac” fick apparaten av amerikanen Abba P. Lerner som anpassade datorn till amerikansk ekonomi. Genom Lerners försorg köpte Guatemalas riksbank i början av 1950-talet ett exemplar av apparaten. Rikedomens källa berättar om Michael Stevensons efterforskningar kring just detta exemplar. Hur användes det? Varför köptes det in? Konstnärens undersökningar för honom till Guatemala där han bl.a. möter den excentriske gamle banktjänstemannen Elvidio ”Elvis” Aldana. Verket är också en berättelse om en fattig bananrepubliks framtidstro och dess krossade drömmar. Inte så långt efter inköpet av The Moniac genomfördes en statskupp i Guatemala och landet kom i årtionden att präglas av en grym diktatur.

Vad hände egentligen med den apparat som ägdes av Guatemalas riksbank? Michael Stevenson lyckades aldrig hitta den och det vi ser är hur han tänker sig att den skulle kunna se ut idag. Finns den alls kvar? Kanske har den för länge sedan monterats ner till oigenkännlighet, dess delar tagits om hand och använts för helt andra ändamål. Om detta kommer vi aldrig att få veta, men numera vet vi att en gång i tiden ägde Guatemalas riksbank en besynnerlig hydromekanisk dator…

– Elisabet Udd, intendent för program & pedagogik

Till detta verk ger vi ut en publikation som berättar historien om konstnärens sökande och den hydraliska datorn Moniac.