I Didn’t Do It – Thorvaldur Thorsteinsson

2004.03.13 - 2004.05.02

Sammanfattning

Aspekter av människors offentliga och privata liv är idag en självklar del av den samtida konstscenen. Den isländske konstnären och författaren Thorvaldur Thorsteinsson har sedan början av 90-talet undersökt konstnärsrollen, konstbegreppet och gränsen mellan konst och verklighet genom att lyfta fram konsten och skapandet som en självklar del av allas liv, en helhet där vi aktivt tar del. Han strävar efter att skapa en plats för människor att utforska sig själva snarare än det egentliga konstverket.

I DIDN’T DO IT är Thorvaldur Thorsteinssons första större separatutställning utanför Island och ett nära samarbete mellan Reykjaviks Konstmuseum och Göteborgs Konsthall. För utställningen har Thorsteinsson valt en kombination av äldre och nyproducerade verk, alltifrån filmer och installationer till aktiviteter som tar plats långt utanför institutionens rum. Tankeväckande, provocerande och humoristiska visar de möjliga sätt att se och förhålla sig till livet och vardagen.

Thorsteinsson arbetar i hög grad konceptuellt, där idén är det centrala, inte det fysiska konstverket och heller inte det estetiska. Här är också själva konstnärsrollen annorlunda än i den traditionella konsten. Konstnären är initiativtagare och står för idéerna men är kanske inte den som själv skapar de föremål som ingår i konstverket. Detta märks i många av verken i utställningen t.ex. i Förbönsstol. Stolen i sig är utbytbar mot vilken annan stol som helst. Det vi ser är gestaltningen av en idé som handlar om mänsklig omtanke och tillit – omtanken om en anonym person som de som ber inte ser och inte vet något om, tilliten från den som sitter i stolen att lita på att bönen äger rum.
Likaså är föremålen i Till minne av allt det som inte hände, som tur är utbytbara. Även här är idén det väsentliga och framför allt de tankar verket väcker hos betraktarna.

Fy skäms, Rovaniemi
Jultomtarna kommer ursprungligen från Island. De är söner till Grýla och Leppalúdi och 13 till antalet. Här ser ni tomten Thvörusleikirs reaktion på Rovaniemi-invånarnas brutala övertagande. De har stulit Jultomten och kommersialiserat honom över hela världen.

Islandsbilder
Hur ser bilden av Island ut? Vid en sökning på Internet på ordet ”Iceland” (Island) i oktober 2002 var den länk som kom överst på listan E-bay, en auktionsplats på nätet. De bilder du ser här var föremål som auktionerades ut, alla med ordet Island med i rubriken då föremålet beskrevs.

Thorvaldur Thorsteinsson utgår ofta från det material och de möjligheter som finns på plats i staden och som en självklar konsekvens involverar han lokala grupper och enskilda personer utanför konstscenen för att ställa samman sina verk. Ett exempel på detta är verket Förbönsstol, som består av en bekväm fåtölj där besökaren kan slå sig ner. Olika trossamfund riktar sin tanke till denna anonyma person i sin förbön. Omtanken om vår nästa är på så sätt en central aspekt av verket. Verket hänvisar också till Matisse som sa att en bra målning ska vara som en skön fåtölj: all trötthet ska rinna av dig då du betraktar målningen.

Sökes: Maria Magdalena
Genom en audition sökte konstnären efter en Maria Magdalena i Göteborg. Maria Magdalena visar med sitt livsöde människans inre förmåga att ändra sitt liv utan att förneka det förflutna. Här kan ni se hur ett 30-tal göteborgare ser på sig själva som representanter för Maria Magdalena.

Till minne av allt det som inte hände, som tur är handlar om händelser som lyckligtvis aldrig ägt rum. Om vi hade stannat i förhållandet med vår första kärlek hade vi inte mött den vi lever med idag, om vi hade gått den där kursen vi blev antagna till, om vi hade fått jobbet vi sökte… För Thorvaldur Thorsteinsson är verket ett sätt att ge avkall på kontroll men han betonar att det är hans upplevelse, minnesplatsen är till för alla.

I Didn’t Do it består av texten ”Här skall jag förverkliga konstverket som jag alltid har drömt om att skapa”.

Sångkonsert
En sångkonsert ingår ofta i Thorsteinssons utställningar. Till Göteborg har han fört med sig en grupp sångare som sjunger Rimur, en viktig del av den isländska musiktraditionen.

I Förlorat – Upphittat har konstnären samarbetat med studenter från Högskolan för Fotografi och Film och polisens hittegodsavdelning i Göteborg. I utställningen visas ett urval av alla de olika föremål som har blivit borttappade eller stulna men också upphittade. Varken de som förlorade föremålen eller de som hittade dem har sedan begärt ut dem från polisen. De befinner sig i en slags gränszon där de varken ägs eller brukas av någon.

Jesus is Closer to Home är en dokumentär utförd tillsammans med filmaren Ólafur Jóhannesson. Åtta personer träffas i ett hotellrum och talar om sitt förflutna, nuet och om sina framtidsdrömmar. Ingen presenteras med namn eller samhällsställning. Först mot slutet av filmen får vi veta något om vilka de är. Speltid: 30 minuter med start varje halvtimme.

The Most Real Death har utförts i två versioner. Den första versionen spelades in i Norrköping 2000, den andra i Milano 2001. I bägge versionerna ser vi människor som fiktivt avrättas. Milanoversionen är ett samarbete med koreografen Helena Jonsdottir. I den svenska versionen är det enstaka individer som står inför avrättningen och en lång, utdragen död . I Milanoverket är det grupper av människor som mejas ner och här ligger fokus på “före” och “efter” där själva dödsögonblicket bara varar en kort sekund. Bilderna är stilleben som lever. Folk står blick stilla och väntar, inte på att bli skjutna, utan för att de deltar i en vacker bild som hänvisar till reklam eller måleri.
The most real death har sin bakgrund i barndomslekar men också i vår mediala tid. Flera datorspel handlar om att samla poäng genom att skjuta så många som möjligt och i en del actionfilmer tappar vi snabbt räkningen på hur många människor som skjuts ned. I The most real death syns inget blod, inga vapen och folk väljer frivilligt att agera sin egen död. Speltid: Norrköping: 25 minuter, Milano: 20 minuter.

Thorsteinsson verkar även som dramatiker och barnboksförfattare. Pjäserna i serien Pocket Theatre är bara 1-5 minuter långa och har uppförts både i radio och på TV på Island och på Dunkers Kulturhus i Helsingborg. De är korta dialoger eller monologer och tar upp vardagligt banala saker. De är alltid aningen skruvade, vilket får oss att undra över hur trovärdig informationen är eller hur det egentligen står till med pjäsens karaktärer – trots att aktörerna ser ut och låter precis som oss själva. Studenter från Teaterhögskolan i Göteborg har bjudits in för att uppföra några av pjäserna i Pocket Theatre på plats i Göteborgs Konsthall under utställningsperioden.

Thorvaldur Thorsteinsson  är född 1960 i Akureyri, Island.

Verk

Tidskriftsrummet
Fy skäms, Rovaniemi. 2001. Video

Oktagonen
Islandsbilder. 2002. Ink jet print

Stora salen
Förbönsstol. 2004

I Didn’t Do it. 2004

Till minne av allt det som inte hände, som tur är. 2004. Diverse föremål, blommor mm

Sångkonsert. 1997-2004. CD

Sökes: Maria Magdalena. 2004. Speglar, hylla, stolar,

Inre rummet
Förlorat – Upphittat. 2002-2004. Diverse föremål och lagerhyllor

Galleriet
Jesus is Closer to Home. 1999. Video. 28 min. Dokumentär. Bör ses från början

Most Real Death. 2000. Video. 27 min

Most Real Death. 2001. Video. 21 min

Tack till

Hittegodsavdelningen, Polismyndigheten i Västra Götaland
Söderbergs Möbler AB
Studenter vid Högskolan för Fotografi och Film:
Ellinor Algin
Nadja von Bahr
Jenny Sjöstrand
Henrik Sundblad
Maria Uhlin
Hoda Karamzadeh – Diplomerad Makeup artist och stylist
Malin Källberg
Sofia Wiik