Innan vi glömmer

2018.10.06 - 2019.01.13

Petra Hultman, Helga Härenstam, Kateřina Šedá, Knutte Wester, Ferhat Özgür

English version below.

Innan vi glömmer samlar fem nationella och internationella konstnärer; Petra Hultman, Helga Härenstam, Kateřina Šedá, Knutte Wester och Ferhat Özgür. Gemensamt för de verk som presenteras i utställningen är att de alla på olika sätt skildrar ett personligt och nära möte mellan generationer – mellan konstnär och äldre familjemedlem. Hur har arbete, klass och kultur format de livsöden som gestaltas i verken? Vilket arv har det efterlämnat till dagens generation? Och vad säger dessa skildringar om vårt samhälle idag?

Utställningen lyfter fram berättelser där de nära och kära utgör grunden för ett konstnärligt utforskande. Fram träder ett möte mellan olika generationer, tidsepoker och livsvillkor. Från skärvor av minnen, fotoalbum och samtal skildras fem olika livsöden. Här ryms både de stora och avgörande skeendena i livet liksom det lilla och tillsynes obetydliga, men som inte desto mindre har format livets vägval. Vad som förenar projekten är en ömhet inför de berättelser som gestaltas och som skildras med noggrannhet, tid och kärlek.

Ur det privata arkivets mylla väcks en rad större politiska frågor som kretsar kring det samhälle som format individen – nu och då. Genom projekten speglas samtiden, och ett samhälle som genomgått en dramatisk omvandling de senaste 70 åren avtecknas. Frågor om klass, arbete, konvention och identitet löper som en röd tråd genom utställningen, men också frågor om vem som värnar och förvaltar våra individuella och kollektiva minnen och hur de förts vidare från generation till generation.

I Petra Hultmans verk utgör farmor Marys and farfar Hildings flitiga handarbeten och snickerier utgångspunkten för ett undersökande av frågor om arbete, tid och värde. I videoinstallationen Arbete i Hemmet som består av arkivfilmer från Svensk Husmorsfilm skildras det svenska hemmafruidealet och belyser folkhemmets patriarkala och ideologiska ingenjörskonst.

I Helga Härenstams projekt I väntan på vad som komma skall beger sig konstnären ut på en resa i fotspåren av farmor Stina, som växte upp på en missionsstation i den dåvarande brittiska kolonin Rhodesia. Med utgångspunkt i ett gammalt fotoalbum av familjens liv i Mnene vävs verklighet och fiktion samman genom fragment från dåtid och nutid. Verket är uppbyggt kring texter och bildkombinationer där bilderna från farmoderns gamla album möter Helgas egna. Här föds en både poetisk och politisk familjeberättelse om makt, religion och kolonialism.

Den tjeckiska konstnären Kateřina Šedá har etablerat en praktik baserad på sociala interventioner och samarbeten med människor hon möter. I verket Det spelar ingen roll uppmanar hon sin deprimerade och sängliggande farmor Jana Sedá att ur minnet nedteckna de närmare 650 föremål från den järnhandel hon tidigare arbetat i. I processen återfinner farmodern en viktig känsla av värde och meningsfullhet som gått förlorat efter pensionen och farfaders bortgång.

Frågor om klass och arv utvecklas i Knutte Westers omfattande akvarellsvit och animerade film Horungen. Här skildras ögonblicksbilder ur farmor Hervors dramatiska uppväxt som utomäktenskapligt barn i det tidiga 1900-talets Fattigsverige. Berättelsen påminner oss om de hårda reglerade mekanismerna för social kontroll, uteslutning och förtryck, liksom kampen för ett mer jämlikt samhälle.

I Ferhat Özgürs verk Metamorphosis Chat filmar konstnären sin mor, som bär traditionell huvudduk, i samtal med en väninna som arbetat som lärarinna och bär moderna kläder, smycken och smink. Under uppsluppna former bestämmer sig de båda kvinnorna för att inta varandras roller och byta kläder. Intimiteten i konstnärens relation till modern skapar förutsättningar för de båda kvinnorna att under varma, hjärtliga och ibland generade skratt bryta sig ur sina invanda roller och utforska vad det innebär att se sig själv i en annan skepnad. Här lyfts frågor om samhällets konventioner, kvinnans roll i patriarkala familjestrukturer, slöjans symbolvärde och religion på ett sätt som bryter mot konventionella skildringar.

Vernissage: 6 oktober 2018

Before We Forget

The exhibition Before We Forget brings together five national and international artists: Petra Hultman, Helga Härenstam, Kateřina Šedá, Knutte Wester and Ferhat Özgür. Common to the works presented in the exhibition is that they all depict a personal and close encounter between generations – between the artist and an older family member. How have work, class and culture shaped the life stories depicted in the works? What legacy has been left behind for today’s generation? And what do these portrayals say about our society today?

The exhibition highlights stories in which loved ones form the basis for artistic exploration. An encounter between different generations, epochs and circumstances emerges. From fragments of memories, photo albums and conversations, five different life stories are depicted. These include the big and decisive events in life, as well as the small and seemingly insignificant, but which have none the less shaped life choices. What unites these projects is a tenderness towards the stories created and portrayed with care, time and love.

From the mire of personal archives, a number of major political issues are raised surrounding the society that shaped the individual – now and then. The projects reflect our age, depicting a society that has undergone a dramatic transformation over the past 70 years. Questions of class, work, convention and identity run like a red thread through the exhibition, but also questions of who holds our individual and collective memories in trust and how these have been passed down from generation to generation.

In Petra Hultman’s work, her grandmother Mary’s and grandfather Hilding’s diligent needlework and joinery form the point of departure for an exploration of questions of work, time and value. The video installation Work in the Home comprising archive films from Svensk Husmorsfilm AB depicts the Swedish ideal of the housewife and illustrates the Swedish welfare state’s patriarchal and ideological engineering.

In Helga Härenstam’s project In Waiting for What is to Come, the artist sets out on a journey in the footsteps of her grandmother Stina, who grew up on a mission station in the then British colony of Rhodesia. Starting from an old photo album of the family’s life in Mnene, reality and fiction are woven together through fragments from then and now. The work is structured around texts and image combinations in which photos from her grandmother’s old album meet Helga’s own, giving birth to a both poetic and political family story of power, religion and colonialism.

The Czech artist Kateřina Šedá has established a practice based on social interventions and collaborations with people she meets. In the work It Doesn’t Matter, she encourages her depressed and bedridden grandmother Jana Sedá to draw from memory the almost 650 articles from the hardware store where she previously worked. In the process, her grandmother regains an important sense of worth and meaningfulness that had been lost following retirement and her husband’s death.

Questions of class and legacy are developed in Knutte Wester’s extensive watercolour suite and animated film A Bastard Child, depicting snapshots from his grandmother Hervor’s dramatic childhood as an illegitimate child in early twentieth-century Poor Sweden. The story reminds us of the harsh regulatory mechanisms for social control, exclusion and oppression, as well as the struggle for a more equal society.

In Ferhat Özgür’s work Metamorphosis Chat, the artist films his mother, who wears a traditional hijab, in conversation with a friend, who has worked as a teacher and wears modern dress, jewellery and makeup. In a light-hearted way, the two women decide to assume each other’s roles and swap clothes. The intimacy in the artist’s relationship with his mother creates the conditions for the two women to break out of their accustomed roles, with warm, kind and sometimes embarrassed laughter, and explore what it means to see themselves in another guise. Questions are raised here about social conventions, the woman’s role in patriarchal family structures, the hijab’s symbolic value and religion in a way that breaks with conventional portrayals.