Presentation: Caroline Mårtensson

Naturen är ett återkommande tema i Caroline Mårtenssons verk. Den natur som hon gestaltar framställs allt annat än romantisk. I Mårtenssons verk finner vi istället en natur som återspeglar blomodlingens industri och människans konsumtion. Hon uppmärksammar vår längtan efter skönhet, trygghet och önskan att skapa ett vackert hem samtidigt som hon pekar på en marknad med storskalig konsumtion och massproduktion. Mårtensson ställer grundläggande frågor om hur vi människor behandlar och använder oss av de naturresurser som finns tillgängliga. Finns det fortfarande kvar originalitet, hantverksmässighet och naturlighet i den globala hanteringen av växtproduktion?

I verket Transition (2012-2014) får vi ta del av en stor blomsterhög som tornar upp sig i utställningsrummet. Den består av blommor, bland annat begonior, som massproducerats för utsmyckning. Växterna är det svinn som blir över när vårens blommor byts ut mot nya eller när försäljningen inte gått som förväntat. De en gång så prunkande växterna får nu någonting sorgligt över sig. Bortslängda och utbytta bildar de en hög där en förmultningsprocess börjar.  Under utställningens gång kommer blomsterhögen att bilda ett ekosystem där växterna bryts ner till jord. Växterna är i en övergångsfas, på väg att byta skepnad.

Caroline Mårtensson använder sig till största del av vanliga krukväxter som exempelvis begonior. Det är blommor som förekommer i många svenska hem och är en omtyckt dekoration, samtidigt som de representerar något av en växternas slit- och slängprodukt. När de vissnat ersätts de snart av nya, färggranna och fullt blomstrande. Omsättningen av dessa växter är hög och de är relativt billiga, eftersom de ofta massproduceras i andra delar av Europa för att sedan transporteras och säljas. Den globala marknaden styr och lokala blomsterodlare tvingas ofta lägga ner sin verksamhet.

Mårtensson verk Ground Control (2009) visar ett utsnitt av denna industri. En handfull begonior löper runt på ett transportband. Verkets industriella karaktär speglar den ekonomiska marknaden med sitt industriella maskineri i kontrast till begonior, som för många är sinnebilden för hemtrevnad och skönhet. Ground Control är inte ett transportband som leder från sträcka A till B. Den ursprungliga funktionen har här upplösts och istället går transportbandet runt i en cirkel.

Verket Fattigkärr (2011) grundar sig på det klassiska herbariet, som använd till att insamla, torka, sortera och klassificera växter. Mårtenssons herbarium är annorlunda. Här återfinns inga exotiska växter som hämtats från när och fjärran i Carl von Linnés anda, istället består verket av vanliga prydnads- och krukväxter, som man hittar i vilken matvaruaffär som helst. Istället för en notering om art och insamlingsplats såsom brukligt är i herbarier, har Mårtensson istället angivit resan från odlare till konsument med en Google Earth-positionering. Fattigkärr tillskriver således inte själva växterna någon större betydelse utan här är det den så ofta osynlige producenten som synliggörs och står i fokus. Fattigkärr visar växternas långa resa från att vara en del av en gigantisk odling till att ta plats i en individs hem. Denna resa gestaltas även i filmen The Voyage (2014) där vi följer en ensam liten plantas resa runt i ett nedlagt och öde växthus som utgör det landskap där den odlats fram, men som nu ekar tomt.

Verket Begoniaceae (2011) är en fotografisk serie av krukväxtfamiljen begonior. Varje planta individualiseras i denna serie och presenteras inramad i porträttform. Verket framhäver den unika karaktären hos en del av blomsterfamiljen Begoniaceae.* Skyltarna i verket är av de slag man återfinner i botaniska trädgårdar.

* Begoniaceae består av två släkten. Det ena heter Hillebrandia och omfattar en art endemisk (d.v.s. förekommer bara på ett definierat geografiskt område) för Hawaii. Det andra släktet heter Begonia, har en världsomfattande utbredning och omfattar omkring 1400 arter och över 10 000 namnsatta kultursorter – resultatet av en intensiv global odling.