Sigrid Hjertén-Grünewald, Isaac Grünewald, Ivàn Grünewald

1935.10.10 - 1935.11.10

Sammanfattning

I oktober 1935 ställde Sigrid Hjertén ut på Göteborgs Konsthall tillsammans med sin man Isaac Grünewald och deras 23-årige son Ivàn Grünewald. Det var denna utställning som blev hennes första riktiga kritikergenombrott och den slog sin tids publikrekord på konsthallen då den under sin fyra veckor långa öppettid besöktes av 3826 betalande besökare. Men under denna positiva yta finns en underström av misogyni och antisemitism – något som förföljde paret genom hela deras konstnärskap och som även följt med i senare historieskrivning.

Introduktion

Ett kallt och blåsigt oktoberregn föll över Göteborg. Men på Göteborgs Konsthall var det ändå proppfullt med människor. Alla var där, som Göteborgs-Postens utsända skrev dagen därpå. Publiken hade kommit för att se vernissagen med Sigrid Hjertén-, Isaac och Ivàn Grünewald.

Oktober 1935 var en turbulent tid. Världens ögon var riktade mot Etiopien som invaderats av Mussolinis fascistiska Italien. GP:s reporter på vernissagen fortsätter:

”Vi väntar på Englands definitiva beslut och funderar över Hitlerdömet och Sovjets vägar. Vi är så intensivt med i vad som händer annorstädes, att vi knappt märker vad som sker här hemma… …För några dagar sedan invigdes Konserthuset, ett av Nordens vackraste rum. Och just nu väntar vi Maria Anderson och Stravinsky dit. På Stadsteatern spelar Gösta Ekman Hamlet, Storan har succé, Folkan ger med framgång Kar de Mummas revy… och slutligen Grünewaldutställningen.”

Stravinskykonserten kvällen därpå fyllde dock bara Konserthuset till knappa hälften. En av tidens främsta representanter för den moderna musiken föll inte den konservativa göteborgska publiken i smaken. Vad som istället fyllde Konserthuset till brädden bara några dagar senare var Borgerliga Valförbundet som firade jubileum. 40 år tidigare hade den första högersammanslutningen i Göteborg bildats som en lokalavdelning av Fosterländska förbundet. Dess första ledare var köpmannen Per Emanuel Lithander som redan 1886 kommit in i riksdagen med en uttalat antisemitisk politik och vars första motion riktade sig mot gårdfarihandeln som bedrevs av ”polska judar och andra schackrare”.

Läs mer