Curatorstext av Lionel Bovier

Även om den franske konstnären Xavier Veilhan redan från första början medvetet förhållit sig till publikens upplevelser av och samspel med hans verk ­ exempelvis genom mekanismer som kan aktiveras eller genom att ifrågasätta vårt förhållande till verkligheten ­ tycks han välja att operera inom ramar som uppenbart och avsiktligt är ”traditionella”. Serien med målningar utförda som lexikonillustrationer (1988-1993), silhuetterna av monument (1993-1996), de skalenliga skulpturerna av polismän och republikanska vakter (1993/1995) eller den senare ”målningen” där digitala fotografier har använts (1997-2002), går alla att hänföra till etablerade eller kritiska konstnärliga kategorier. Konstnären deklarerar själv: ” Jag upptas … av tanken på att min konst kan nästla sig in i uttryck som publiken redan är bekant med och lika gärna infiltrera filmkonsten som den minimalistiska konsten eller monumenten”.

Som en ur hela den generation konstnärer som gjorde entré i början av 1990-talet, har Veilhan dragit nytta av arvet från 1960- och 70-talets radikala experiment, men utvecklat ett pragmatiskt förhållningssätt till konstscenens olika system och medel. Genom ständiga växlingar mellan det reella och det hyperrella, mellan illusionism och specialeffekter, mellan objekt och omgivningar, mellan original och substitut, mellan ett språk och ett annat, konfronterar Veilhan publiken med dess egen förmåga att föreställa sig och vara i världen. Veilhan uppmanar i slutändan betraktaren att ta sitt ansvar, inte bara som åskådare, utan också, med Felix-Gonzalez Torres ord ­ som ”medborgare”.

Utställningen på Göteborgs Konsthall, som tillika är Xavier Veilhans första institutionella projekt i Sverige, har utvecklats ur en nyligen visad retrospektiv, producerad av Le Magasin, Centre National d´Art Contemporain i Grenoble. Den svenska utställningen är skapad i samarbete med Lionel Bovier (curator på Le Magasin), och ger publiken en möjlighet att upptäcka mångsidigheten i Veilhans konstnärliga produktion. Den tar hela Konsthallens yta i anspråk och är organiserad enligt ett system av överlappningar, spänningsförhållanden och återkopplingar. Förbindelserna uppstår redan i de enskilda verken, i installationer som The Forest (1998), eller Untitled (The Studio) (1993) och skulpturer som
The Skeleton (1999) och The Rhinoceros (2000). Urvalet, som omfattar ett nytt projekt och några av konstnärens viktigaste arbeten från de senaste 10 åren, visar såväl Xavier Veilhans osedvanliga förmåga att skapa bilder som hans ständiga uppgörelser med verkligheten.

Lionel Bovier,
Curator på MAGASIN – Centre National d`Art Contemporain de Grenoble
Curator för Xavier Veilhans utställning på Göteborgs Konsthall