Trinidad Carrillo

Efter många år i Sverige återvände Trinidad Carrillo, född 1975 i Cusco, Peru, till sitt barndomsland. Året var 1997 och innebar starten för det pågående projektet Braiding. Det har sedan dess fungerat som en metafor för hennes erfarenheter i Europa och Sydamerika och för hur tiden, platser och människor flyter samman både i magi och vardag.

Trinidad Carrillo beskriver Braiding som att hon hittade magiska dörrar i vardagen som öppnades mot det fantastiska. Genom en blandning av drömmar och verkliga upplevelser såg hon ett sätt att visualisera sitt förhållande till människor och platser nära henne och skapa en värld av historier. Människor som hittar sina egna stunder, som flyr genom egna dörrar, till egna rymder. För Carrillo är flykten inte främst förknippad med eskapism från verkligheten, utan med att ta alla delar av livet på allvar och därför se möjligheter i det fantastiska. Carrillo intresserar sig för känslan av att någonting pågår – en metamorfos  som inte kan fångas, utan bara genomlevas och förflytta en någon annanstans. Metamorfoser återfinns på många nivåer i verken. De utgör också en central del av arbetsprocessen.

Braiding har pågått i snart 10 år, bildspråket liksom människorna på bilderna förändras långsamt, nästan obemärkt. Motiven är frysta mellan det verkligt upplevda och det noggrant iscensatta. Processen kan jämföras med en handske som sätts på, tas av, vänds ut och in på och tas på igen. Det är undersökning från alla håll: från drömmens, vardagens, lekens och längtans perspektiv.

Boken Braiding 1997-2005 har varit ett sätt för Trinidad Carrillo att föra samman detta långa arbete som hon annars aldrig kunnat visa (eller själv se) i sin helhet. Redigeringen av boken har gett henne nya perspektiv på projektet.
Hon visar även 10 fotografier, 70x70cm, tagna från perioden som boken sträcker sig över.